Sverige förlorar Finland och förenas med Norge

Efter ett svenskt misslyckande på Napoleons och Frankrikes sida mot Ryssland förlorades Finland 1809.
En tredjedel av det svenska riket förlorades och den nationella moralen och självförtroendet stod på låg nivå.
När så Danmark hamnade i trångmål på förlorarnas sida i Napoleonkrigen såg en svensk kung Karl XIII möjligheter till revanch.
Vid freden i Kiel 1814, tillföll Norge Sverige.
I ett försök att påverka sitt eget öde samlade norrmännen en konstitutionell församling vid Eidsvoll och undertecknade Norges konstitution den 17 maj 1814. Danmark-Norges kronprins, Kristian Frederik, valdes vid samma tillfälle till kung. Han erkändes dock aldrig av något annat land som kung av Norge.
Den svenska kungen Karl XIII förkastade tanken på ett självständigt Norge och drog den 26 juli samma år ut på ett fälttåg som resulterade i stridigheter vid Fredrikstad.

Fälttåget mot Norge var ett kort krig som utkämpades på grund av Norges krav på självständighet i strid mot den union som Danmark och Sverige enats om i freden i Kiel 1814. Detta är den senaste gången Sverige som stat varit krigförande.
Fredsavtalet, Konventionen i Moss, undertecknades den 14 augusti 1814 och var i praktiken ett eldupphöravtal mellan den svenska kungen och det norska Stortinget. Konventionen blev grunden för unionen mellan Sverige och Norge som varade tills Norge förklarade sig självständigt år 1905.

Fredens sekel

1809 års regeringsform tillkom som ett resultat av den kulturella och filosofiska utvecklingen under Upplysningstiden och innebar yttrandefrihet och en genomtänkt maktfördelning mellan ständerna och kungen. Med Karl XIV Johans tillträde - som kronprins 1810 och kung 1818 - återfick landet en duglig och stark regent.
På 1840-talet inträdde en ytterligare liberalisering av samhället och många reformer genomfördes därefter.
1842 beslutades om allmän folkskola.
1846 upphävdes skråväsendet varvid kvinnan fick lika arvsrätt och möjlighet till näringsverksamhet.
1862 inrättades landskommunerna med formell beskattningsrätt.
1865 kom riksdagsreformen med representativ monarki, politiska partier och tvåkammarsystem. Ständerna avskaffades.

Vart fjärde svensk utvandrar

En omfattande utvandring främst till Nordamerika började omkring 1850 när mer än 1 miljon svenskar utvandrade, varav 200 000 tusen smålänningar. Vid ingången till 1900-talet hade utvandringen avtagit pga industrialiseringen, för att upphöra till första världskriget.

Orsaker till utvandringen var:

Stark befolkningstillväxt. Fred, potatis och smittkoppsvaccin. Jorden förmådde inte mätta alla, trots högre avkastning i jordbruket och nykolonisation. Smittkoppsvaccinets införande ledde till att framför allt att fler barn överlevde. Missväxt 1867-68
Den svenska statskyrkans religiösa intolerans.
Den svenska monarkins sociala konservatism och kulturella avståndstagande.
Berättelser från tidigare svenska emigranter som beskrev livet i den amerikanska mellanvästern som ett himmelrike på jorden och hyllade religiös tolerans, politisk frihet och möjligheterna att förbättra sin levnadsstandard.

Befolkningsstatistik för Askeryd och utvandringen 1850-1927

Askeryds folkmängd mellan 1840-1920

1840 1393
1860 1415
1880 1453
1900 1235
1920 1091

Mellan åren 1851-1927 utvandrade sammanlagt 590 personer från Askeryd till Nordamerika, 299 män och 290 kvinnor. Folkmängden minskar något under perioden 1840-1920, framför allt i början på 1900-talet.
Tidigare folkmängdsstatistik: Vid biskop Abraham Angermannis visitation i Askeryd 1590-1591, när Rodrick bodde på Sjöhester, antecknade han att socknen hade 70 hushåll. Om varje hushåll hade 5 personer blir folkmängden c:a 350.
Något högre är folkmänden 1609.
År 1695 391. År 1719 210. År 1770 1031 personer.

Sjöhesters emigranter till Norra Amerika

Det är inte lätt att vara bonde och bedriva jordbruk på Sjöhester i slutet på 1870-talet. Amerikafeber råder och fem drängar och pigor lämnar Sjöhester för Norra Amerika.

D. 21/5 1875. Pigan Lovisa Johansdotter (Johnsson) f. 1857
D. 15/9 1876. Drängen Gustaf Alfred Enström f. 1856
D. 24/10 1876. Drängen Johan Peter Carlsson f. 1858
D. 17/9 1880. Drängen Alexander Alfred Johansson f. 1860
D. 15/11 1887. Drängen Carl Johan Gustafsson f. 1864 från Hagstugan. Han följde i sin brors fotspår (Anders Petter Karlsson). Båda amerikaniserade sina namn till Andrew Peter Carlson respektive Charles John Carlson, och båda levde i Whitehall, Michigan. Med sina respektive familjer fram till deras respektive död 1938 & 1943. Bröderna hade en äldre syster Clara, som gifte sig i Askeryd.(Uppgifter från släkting)
D. 31/1 1888. Drängen Anders Johan Karlsson f. 1865

En familj i tre generationer under 1800-talet

År 1796 flyttar en familj till Sjöhester som under hela 1800-talet i tre generationer präglar livet på Sjöhester.
Det är familjen Jönsson med barn och barnbarn. Sven Jönsson är 1796 34 år när han flyttar till Sjöhester från Säby. Svens hustru heter Stina Jansdotter är också 34 år och kommer från Torpa. De får sex barn. De fyra sista barnen föds på Sjöhester varav ett tvillingpar 1797:
Stina f. 1787
Jöns f. 1789
Johannes f. 1797. Flyttar 21 år gammal till Bredestad
Carl Magnus f. 1797. Han flyttar till Lilla Lönhult. Död 1820
Maria f. 1800
Helena f. 1804. Död 1808.
Familjen Jönsson noteras i husförhörslängder under en 25-årsperiod fram till 1820.
Stora förändringar sker 1820 när både Sven dör 58 är gammal och sonen Carl Magnus dör i Lilla Lönhult 23 år gammal.
Dottern Maria har gift sig och övertar Sjöhester efter pappa Svens död.

Magnus Nilsson och Maria Svensdotter 1820-1860

Maria är 20 år när hon nygift tillsammans med sin man Magnus Nilsson övertar Sjöhester.
Magnus är 27 år och kommer från Marbäck.
De får sex barn:
Maja Stina f.1823. Död 1823.
Carl Gustav f.1824. Död 1849.
Johanna Magnidotter f. 1826.
Stina Catharina f. 1828.
Sofia f. 1830.
Johan f. 1844. Död 1844.

Magnus dör 1860 och Maria 1864. Det blir deras dotter Johanna Magnidotter som 1860 tar över Sjöhester efter giftermål med Johan Magnus Johansson.

1849 är förändringarnas år som inleds med att äldste sonen Carl Gustav dör d. 2/2 25 år gammal. Samma år flyttar drängen Aron Karlsson från Askeryd till Sjöhester. Han är blivande soldat och får d. 15/9 sitt soldatbevis. Med tiden uppstår en romans med gårdens dotter Stina Catharina och drängen och nyblivne Husaren nr.31 Aron (Carlsson) Hagerman vid Lifsquadronen af Kongliga Hussarregementet gifter sig 15/10 1852 med sin Stina.
De flyttar sedan till Hafrida 1852. År 1860 finns Aron och Stina i Packeryd, Linderås och 1865 har de fem barn. Stina syster Sofia Magnidotter flyttar från Sjöhester till Packeryd

Karta över Sjöhester 1832

Johan Magnus Johansson och Johanna Magnidotter 1860 till 1900-talet

Johan är 1860 38 år gammal och kommer från Marbäck. Johanna är 34 år. De får inga egna barn men skaffar sig 1866 en tioårig fosterson Carl Johan Aronson från Askeryd f.1856. Han bor bara sex år på Sjöhester och flyttar som sextonåring till Linderås socken.
På gården bor åren framöver 4-5 drängar pigor.

Pigan Sofia Magnidotter f.1830 föder ett dödfött gossebarn d. 12/3 1867. Fadern är drängen Blom i Eksjö. Lysning tas ut i december 1866.

Åren 1873-1876 sker stora förändringar när förutom fostersonen sex drängar och pigor flyttar ifrån Sjöhester. Drängen Johan Gustav Viktor Johansson f. 1852 har fullgjort första årets beväringsplikt vid Kongl. Smålands Grenadjärbataljon år 1873 och flyttar till Lägernäs.
Pigan Eva Charlotta Svensdotter f. 1853 flyttar till Askeryds säteri.
Drängen Johan Peter Johansson f. 1856. flyttar till Lillahem.