Hester - Heister - Heester - Hêtre

Namnet Sjöhester är intressant ur flera aspekter. Dels för att förledet "sjö" syftar på en för länge sedan försvunnen sjö "Husasjön" som på medeltiden sträckte sig från Sjöhester nordväst 4 km till kyrkan, dels för att efterledet "hester" har ett kontinentalt ursprung.

Namnet är föremål för avhandlingar på tyska, franska, holländska och svenska. Intressant är också att gården bytte namn från Sjöryd (Sioaryd) till Sjöhester i mitten på 1500-talet men varför ? Var det så att nybyggaren Anbjörn som återupptog Sjöryd från öde 1539 tyckte att det var ett modernt och vackert namn ? Ytteligare ett hesternamn är nämligen belagt i Askeryd på 1500-talet, Spelhester.

Hesters svenska ursprung finns längs Nissastigen

Namnet Hester omnämns för första gången i svenska källor i början av 1300-talet. Det är längs floderna Ätrans och Nissans dalgångar, Nissastigen, som de äldsta hesternamnen dyker upp, Södra Hestra i Västbo härad år 1310 och därefter Angerdshestra och Norra Hestra i Mo härad.

Ett av tidigaste belagda hesternamnen är också Hällahester på gränsen till Askeryd år 1383, intill Kålshester. Den medeltida spridningen av namnet är sparsam och det är först på 1500-talet som namnet får en större spridning i vissa delar av Västergötland och Småland.

Hesternamnets spridning i Europa

Namnet Hester finns belagt på kontinenten från 800-talet och finns dessutom på flera språk med varierande betydelse. Frågan är vilka kulturella samband som finns ?

Ofta saknas samstämmighet i avhandlingarna när det gäller ordets härledning och betydelse. Som alltid när källmaterial saknas eller är svårtolkat så uppstår spekulationer. Hester heter på franska -Hêtre-, på flamländska och holländska -Heester- och på tyska -Heister-.

Namnet förekommer i Frankrike, Belgien, Holland, Friesland och i de nordvästra tyska delstaterna utom i Slesvig i norr som gränsar till Danmark. Hesternamn förekommer däremot inte i Danmark och frågan följer:
Hur kom då namnet till Sverige?

Två teorier om hur namnet Hester kom till Götaland

Var det franska nyfrälsta munkar från Citeaux som på 1100-talet tog med sig namnet till Götaland eller var det småländska päls/skinnhandlare som idkade handel med friser, holländare och tyskar längs floden Rhen ?

Det var på 1100-talet som cisterciensermunkar sökte sig till Sverige och för sin tros skull kultiverade mark och byggde kloster i avlägsna bygder. Klostren Varnhem, Alvastra och Nydala är dock lokaliserade till områden som i sin omedelbara närhet saknar hesternamn. Munkarnas hemtrakter i Frankrike gränsar till grevskap där ortsnman på Hêtre och Haise förekommer. Följande scenario kanske ligger närmare till hands:

Medeltida möten mellan Friesland i Nederländerna och Småländerna

Precis som de sjöfarande folken kring mälardalen var kända ända nere i Rom sedan vikingatiden för sina pälsar och skinn så idkade folken i småländerna handel med friserna redan på 800-talet och senare med den framväxande tyska Hansan, medeltidens EU, som grundades på 1100-talet.

Under tidig medeltid var Danmark en stormakt. Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge var på den tiden danska provinser och de halländska floderna Ätran och Nissan var viktiga handelsleder för västgötar och smålänningar. Från flodernas övre lopp på den västgötska och småländska sidan utgick handelsleder genom Kinds, Reds, Västbos och Mos härader upp till marknaderna i Falbygden, Skara och Jönköping. Vägen över Eksjö till Stegeholm i Västervik var tidigt en känd handelsled för småländerna i inlandet under medeltiden.

Det var i "hesterområdets" viltrika marker som smålänningarna hade sin näring. Jakt, päls och skinnhantering var en huvudnäring i handeln med folken söder om Danmark i först Friesland, Nederländerna och senare med Rhenlanden, Westfahlen och Sachsen. Det var friserna som ombesörjde handeln med skandinaverna sedan vikingatiden fram till 1200-talet och det var floden Rhen som var den stora handelsleden. Friserna företog färder uppför Rhen ända till Elsass(Alsace) och utbytte tyger mot vin och trä. Man sålde tyg och vapen till smålänningar mot päls och skinnvaror i utbyte.

Ordet Hesters betydelse

Ordets svenska betydelse är höljt i dunkel eftersom relevanta skriftliga eller muntliga belägg saknas. På franska betyder -Hêtre- bokträd och på modern holländska betyder -Heester- buske.

I hesternamnens utbredningsområde på kontinenten finns historiska tolkningar av namnets betydelse. Heester(holländska) och Heister(tyska) omnäms i sammanhang där framför allt unga bokar men även ekar omnämns. I en mer allmän mening betyder hester en dunge "unga frukbärande träd" företrädesvis bok och ek.

I Askeryd finns, enligt källor, en planterad bokskog, en hester

I äldre tider har användningsområdet för just dessa trädslag varit stort och man har därför odlat bok och ek. Omnämnt i litteraturen är att man i bland annat Askeryd i närheten av Skyttlingebäck har odlat bokskog, en historisk bokplantage som finns att beskåda än idag och som möjligen, men osäkert, hette hester.

Att notera är att just i Askeryd och dess närhet finns många hesternamn, Sjöhester, Spelhester, Hesterslid, Kålshester och Hällahester och att de svenska hesternamnens förekomst sammafaller med bokskogens utpostområde mot norr. År 1647 utkom en skogsförordning som stadagde plantering av bok och ek i Sverige. Liknande förordningar fanns redan tidigare på kontinenten.